Förord från Styrkelabbet
Att ens försöka diskutera dopning inom idrott och bruk av anabola steroider bland ”vanligt folk”, brukar inte tas emot väl hos vissa debattörer. Här på Styrkelabbet håller vi vetenskapens ideal högst av alla, och vår ståndpunkt är att mer kunskap alltid är bättre än mindre kunskap – oavsett vad man tycker om den aktuella frågan eller om kunskapen går emot ens egna ideal.

Vi beställde den här artikeln av vår frilansskribent Andreas Abelsson, även känd som King Grub, med en väldigt tydlig brief: Gör en djupdykning i allt du kan hitta om anabola steroider och dopning i litteraturen, tillsammans med välbelagda observationer från hur dopning används av allt ifrån elitidrottare och proffsbyggare till individer som bara vill bygga större muskler. Och skriv om både positiva och negativa effekter av dopning.

Vi använder inte dopning och har inga planer på att börja, men vår ståndpunkt är ändå förhållandevis liberal: Låt personer själva bestämma över sina egna kroppar och vad de vill göra med dem, så länge det inte går ut över någon annan. Samtidigt vet vi att riskerna är höga och anser att bäst vore om ingen dopade sig. Men eftersom folk ändå kommer göra det, oavsett vad vi tycker, hoppas vi att de åtminstone minimerar riskerna. Även samhället hade kunnat göra mer för de som faktiskt väljer att bruka illegala preparat, men vi har inga exakta svar på vilken politik som vore bättre än dagens – och det är ändå en diskussion för ett annat forum.

Vår ståndpunkt gällande dopning inom idrott är tydlig: Dopning ger brukaren en stor fördel. Den fördelen är orättvis mot utövare som försöker prestera utan förbjudna preparat. Med allt vi i dag vet om de långvariga prestationshöjande effekterna av att dopa sig, bör man allvarligt överväga att förlänga tiden brukare stängs av, redan vid första förseelsen. Förutsatt att rättssäkerheten upprätthålls, är vi inte motståndare till livstidsavstängningar.

Även utanför idrotten ser vi ett problem i form av att i synnerhet unga personer har förebilder som dopar sig (utan att vara öppna med bruket), vilket förmedlar skeva ideal om vilken typ av träningsresultat som är möjliga.

Mot bakgrund av detta har vi valt att luta oss mot Andreas kompetens för att sprida bättre information och skingra lite frågetecken i ett kontroversiellt ämne.

– Daniel & Philip

* * *

Vad är anabola steroider?
Anabola androgena steroider (AAS) är syntetiska derivat av det manliga hormonet testosteron, som produceras i leydigcellerna i testiklarna. Även kvinnor producerar testosteron, om än i betydligt mindre mängder. Hos kvinnor sker produktionen i äggstockarna och i binjurarna med perifera vävnader.

Många världsrekordhållare genom tiderna har sannolikt Ernst Laqueur att tacka för sina titlar.

Ernst laqueur
Det var nämligen han som 1935 isolerade rent manligt könshormon från tjurtestiklar och döpte kreationen till testosteron. De biologiska effekterna av hormonet hade varit kända sedan århundraden, men det var först i samband med den gode Ernsts genombrott och det faktum att Adolf Butenandt och Leopold Ruzicka samma år lyckades syntetisera testosteron på kemisk väg, som modern androgenterapi fick sin början.

Testosteron har både anabola och androgena egenskaper:

Anabola betyder uppbyggande och är den del av preparaten man främst är ute efter för att bygga muskler. De anabola mekanismerna hos testosteron stimulerar proteinsyntesen och minskar proteinnedbrytningen.
Androgena betyder förmanligande, och det är den androgena effekten hos testosteron som ansvarar för könsmognad hos pojkar, ger större styrka, stimulerar manlig kroppsbehåring och ger djupare röst.
Ända sedan testosteron syntetiserades för första gången har man försökt separera de anabola och androgena effekterna, men det har inte lyckats fullt ut. Det finns i dag anabola androgena steroider i läkemedelsform med mer eller mindre uttalade anabola och androgena egenskaper. Det är den androgena delen som står för många av de oönskade synliga effekterna vid steroidbruk, inte minst hos kvinnor.

Det dröjde inte länge efter att syntetiska anabola steroider började produceras, innan idrottsvärlden upptäckte preparaten och drog nytta av deras egenskaper för att bli starkare och snabbare samt för att bygga muskler effektivare.

De första dokumenterade fallen av bruk inom idrotten är från 1950-talet, med början på riktigt i samband med VM i tyngdlyftning 1954. Tidigare resultat från kontrollerade studier vid den tiden visade på blygsamma effekter, om några alls, på prestationsförmågan. De första vetenskapliga slutsatserna var alltså att anabola steroider inte var till någon speciell nytta för idrottare. Samtidigt började idrottare som upptäckt dessa substanser och experimenterat med dem att vinna tävlingar och mästerskap med resultat som var allt annat än blygsamma – vilket fick bruket att spridas allt snabbare.

Varför är den vetenskapliga bilden så oklar?
Vi kan tyvärr inte titta på den vetenskapliga litteraturen och få en komplett överblick av vad som faktiskt händer i kropparna hos idrottare och kroppsbyggare som använder anabola steroider.

I princip alla vetenskapliga studier underskattar effekterna av steroidbruk i praktiken, för såväl önskade effekter som bieffekter. I de flesta kontrollerade studier som gjorts, är doserna lägre och varaktigheten av användandet kortare än vad vi vet faktiskt sker i gymmen. Som ett resultat av detta lär alla eller nästan alla publicerade resultat av steroidernas effekter och bieffekter inte motsvara de faktiska resultat som idrottarna själva upplever.

Det är i dag väldokumenterat att det finns ett dosrelaterat förhållande mellan steroider och resultat, både vad gäller prestation och muskeluppbyggnad. Medan de flesta studierna har använt en terapeutisk dos av steroider, är det inte ovanligt med doser 5 till 20 gånger större hos idrottare och långt högre doser än så hos professionella kroppsbyggare. Av etiska skäl kan man inte utföra kontrollerade långtidsstudier på människor med doser som kroppsbyggare och styrkeatleter på elitnivå kan tänkas använda, och det är något vi måste ta hänsyn till när vi granskar den vetenskapliga litteraturen för att se vilka effekter anabola steroider har.

Det gäller också när vi granskar bieffekterna, fast åt andra hållet. Fallrapporter där man studerar biverkningar av anabola steroider behandlar ofta de allra svåraste fallen med bieffekter, som kanske inte hör till de ”normala” bieffekter vi kan förvänta oss att se.

Syftet med den här artikeln: en objektiv granskning
I den här artikeln kommer jag att fokusera på de fysiologiska, och till viss del psykologiska, effekterna av steroidbruk. Både positiva och negativa. Effekter och bieffekter.

Lyssnar du på en del entusiastiska användare av steroider, som själva bara upplevt de prestationshöjande, muskeluppbyggande och självförtroendefrämjande effekterna, finns det knappt några bieffekter alls att bry sig om. Om du i stället läser kvällstidningsrubriker eller lyssnar på vissa antidopningsförespråkare, är slutsatsen att du kommer dö eller åtminstone drabbas av livslånga hälsoproblem redan av första kuren. Ingen av dessa ytterligheter är någon absolut sanning, utan den ligger någonstans i en föränderlig gråzon i mitten.

I slutet av artikeln går jag även kort igenom två andra relativt vanliga dopningsklassade preparat: insulin och tillväxthormon.

Det faktum att försäljning och användning av dopningspreparat är olagligt och leder till avstängningar inom idrottsverksamhet, kommer jag inte att gå in på. Dessa faktorer har aldrig och kommer aldrig att hindra den som vill använda preparaten. Här vill jag i stället på ett objektivt sätt gå igenom de effekter, både positiva och negativa, som bruk av anabola steroider kan medföra. Jag kommer inte att ta någon moralisk ställning åt något håll.

Positiva effekter av anabola steroider
Större muskelmassa
Vi har länge vetat att anabola steroider stimulerar proteinsyntesen, men under många årtionden kunde man inte bevisa något orsakssamband mellan bruk av anabola steroider och större muskelmassa.

Det sambandet kände däremot användarna väl till, av praktisk erfarenhet och genom observationer. Läkares påståenden att anabola steroider inte hade någon effekt hade antagligen knappast någon varnande eller förebyggande effekt, då man i gymmen med egna ögon såg de dramatiska resultaten av preparaten och därmed kunde avfärda läkarnas uttalanden som nonsens.

I dag vet vi att anabola steroider har synnerligen stor muskeluppbyggande effekt, även i praktiken. Den främsta anledningen till att någon börjar använda anabola steroider är just en önskan att öka muskelmassan och styrkan.

En välkänd studie visade att man får större muskelökningar av 600 mg testosteron i veckan utan styrketräning, än vad man får av styrketräning som dopingfri.

Bhasin 1996
Resultatet i Bhasins studie från 1996, på fyra grupper av män: De fick placebo eller 600 mg testosteron/vecka, och med eller utan styrketräning.
I samma studie såg man att kombinationen av styrketräning och anabola steroider gav en ökning av muskelarean med 15 % på 10 veckor.

En annan studie, där deltagarna fick 25, 50, 125, 300 eller 600 mg testosteron i veckan, visade att effekterna på muskeltillväxten i högsta grad är dosberoende. Dubbel dos, dubbel muskeltillväxt. Om detta gäller även vid de doser på 3 000–5 000 mg eller mer, som kroppsbyggare ofta använder‚ är inte undersökt i några studier. Vi kan ju däremot gissa att man även här sett att så är fallet i praktiken, genom egna observationer, och det är därför man använder så stora doser. Om 300 mg byggde lika bra som 3 000 mg skulle man inte riskera bieffekter av en 10 gånger så hög dos i onödan.

Bruk av anabola steroider ökar alltså signifikant den fettfria massan hos användaren, både vid kort- och långtidsbruk. Detta sker främst genom att mer av aminosyrorna från nedbrutet muskelprotein byggs in som nytt muskelprotein när man har förhöjda nivåer av testosteron.

I kortsiktiga mätningar på muskelfibersammansättningen har man sett att det främst är typ 2-fibrer som växer i storlek i överkroppen, medan det omvända verkar vara fallet i underkroppen. Vid långvarigt bruk tycks även typ 1-fibrerna i överkroppen växa. Överlag verkar muskelmassan i överkroppen svara bättre på steroidbruk än underkroppen, eftersom det finns fler androgena receptorer i överkroppens muskulatur.

Ökad styrka
Alla idrottare har nytta av att bli starkare – och man blir starkare av anabola steroider.

Tidigare trodde man att signifikanta styrkeökningar bara visade sig hos erfarna styrkeatleter, men nyare studier har bekräftat vad användare av steroider redan visste: att anabola steroider ger betydande styrkeökningar för alla som styrketränar. Injektioner av testosteron och anabola steroider har även visats ge signifikanta styrkeökningar även helt utan någon form av träning.

Vilka preparat och vilka kombinationer av preparat och doser som effektivast stimulerar styrkeökningar, är inte vetenskapligt klarlagt. Den vetenskapliga litteratur som finns är bristfällig i och med att varken preparat eller doser som använts i studier motsvarar vad som faktiskt används i praktiken. Vi vet att 300 mg testosteron eller mer per vecka är en ofelbar metod för att se snabba styrkeökningar, men i övrigt finns det inte många kontrollerade studier som undersöker effekten av injicerbara steroider på styrkeökningar i samband med styrketräning. Anekdoter och årtionden av praktisk erfarenhet visar dock att det är mycket effektivt.

Fler satellitceller
Satellitceller är små celler i muskelvävnaden som ligger vilande tills de aktiveras av till exempel styrketräning, då de börjar dela sig och aktivt bidrar till att nybilda muskelmassa. Även testosteron eller bruk av anabola steroider har den här effekten. Flera satellitceller skapas, vilket gör muskeln mer mottaglig för anabol stimulans. Nybildade satellitceller verkar dessutom aldrig försvinna. Även om man slutar med träningen, steroiderna eller vad det nu var som åstadkom delningen av cellerna, kommer de att finnas kvar, beredda att hjälpa till med muskeluppbyggnaden i framtiden.

Även kortvarigt steroidbruk kan alltså ge livslånga fördelar för muskeltillväxt och prestation, långt efter det att man upphört med själva dopningen. Det här har givit upphov till åtskilliga diskussioner om livslång avstängning redan första gången man ertappas med att ha använt dopningspreparat, i stället för dagens relativt korta avstängningar.

Snabbare återhämtning
Människostudier som undersöker hur återhämtningsförmågan efter hård träning påverkas av anabola steroider, lyser i stor utsträckning med sin frånvaro. Djurstudier visar däremot att markörer för muskelnedbrytning minskar och att arbetskapaciteten och träningstoleransen ökar hos råttor som givits anabola steroider jämfört med kontroll-gnagare.

Användare av anabola steroider rapporterar nästan utan undantag att de kan träna mer, hårdare och tyngre och ändå känna sig utvilade, återhämtade och redo för mer träning på kortare tid. Träning som skulle vara omöjlig att bedriva utan steroider blir inte bara hanterbar, utan faktiskt givande.

Kontrollerade mätningar av markörer för dessa effekter och mekanismer saknas som sagt, men det råder föga tvivel om att anabola steroider tillåter mer och hårdare träning och påskyndar återhämtningen signifikant.

Bieffekter av anabola steroider
Lever- och njurpåverkan
Bruk av anabola steroider är kopplat till en ökad risk för leverskador, levertumörer – både benigna och maligna – och sjukliga förändringar av blodkärlen i levern. Levern är ett av kroppens viktigaste reningsorgan. I och med att en stor del av anabola steroider elimineras från kroppen genom levern, ger det negativ påverkan som levern inte alltid kan återhämta sig från.

Levercancer är mer frekvent hos män än kvinnor, något som sannolikt kan tillskrivas mannens testosteron/östrogen-ratio jämfört med kvinnans. Höga testosteronnivåer och låga östrogennivåer är kopplade till en ökad risk för levercancer, men bara hos personer som redan har någon form av leversjukdom. Hos män med frisk lever är den här kopplingen mellan testosteron och levercancer inte fastställd.

Majoriteten av de rapporterade fallen av levercancer i samband med anabola steroider rör så kallade 17a-alkylerade steroider, vilka är oralt aktiva och inte kräver intramuskulära injektioner. Dessa fall är upptäckta hos patienter som under långa perioder behandlats med orala steroider. Man har inte sett några tumörer eller cystor hos idrottare som brukar 17ß-alkylerade steroider.

Risken för leverskador vid bruk av anabola steroider finns absolut, i synnerhet vid användning av orala preparat, men toxiciteten kanske inte är lika hög som det ibland framställs.

Bieffekter av steroidbruk som drabbar njurarna är betydligt mer sällsynta, men det finns dokumenterade fall där akut njursvikt och till och med nefroblastom, en form av elakartade njurtumörer, har kopplats till anabola steroider.

Hjärt- och kärlsystemet
Risken för hjärtinfarkt är en av de allvarligaste kardiovaskulära bieffekterna som är kopplade till bruk av anabola steroider. Det finns åtskilliga dokumenterade fall där unga eller medelålders kroppsbyggare som har använt anabola steroider, har drabbats av hjärtinfarkt – ibland med dödlig utgång.

Kopplingen mellan steroidbruk och hjärtinfarkt är odiskutabel, men samtidigt har flertalet av dessa fallrapporter inte undersökt eller tagit hänsyn till patientens kost eller genetiska förutsättningar att drabbas av hjärtinfarkt. Det finns ingen riktigt bevisad kausalitet mellan bruket av anabola steroider och hjärtinfarkt, men det är ingen frisedel för att inte oroa sig – forskare kan mycket väl fastställa kausaliteten i framtiden.

Ett antal studier har undersökt hjärtats struktur hos användare av anabola steroider via ekokardiografi, det vill säga undersökning av hjärtat med ultraljud. I en av dessa studier fann man onormala förändringar i vänstra hjärtkammaren hos deltagarna. Det måste dock tolkas med försiktighet, då man inte tog hänsyn till träningen som deltagarna i studien bedrivit. Långvarig och hård träning skapar också ett förstorat hjärta hos idrottare, men det ses då som en ofarlig förstoring. Det är oklart om det var steroider i sig som låg bakom förändringarna man såg, och även hur negativa för hjärthälsan dessa var.

Djurstudier indikerar dock att även relativt kortvarigt bruk av androgener kan åstadkomma skadliga förändringar av hjärtats struktur. Kanske är ekokardiografi inte en tillräckligt känslig metod för att upptäcka små skadliga förändringar efter en kortare tids steroidbruk hos människor, förändringar som kan tänkas utvecklas till större riskfaktorer på sikt.

Blodfetter och lipoproteiner påverkas negativt av anabola steroider. Hur blodfetterna påverkas i detalj skiljer sig kraftigt beroende på vilka typer och kombinationer av dopningspreparat det handlar om och hur länge dessa används. Generellt så påverkas inte totalt kolesterol eller triglyceridnivåer signifikant vid steroidbruk, men nivåerna av HDL-kolesterol (det ”goda” kolesterolet) minskar och LDL-kolesterolet (det ”onda”) ökar.

Ofta kan man se ganska dramatiska förändringar av blodfetternas värden av anabola steroider, åt det negativa hållet. Exakt hur mycket det påverkar risken för hjärtsjukdom på sikt är oklart, men det finns inga positiva effekter när det gäller blodfetter – men eventuellt en risk. Den negativa påverkan på blodfetterna kan upphöra när man slutar med steroidbruket, men det hänger till stor del på hur länge man använt steroiderna, mer än på doserna man använt.

Styrkeatleter verkar oftare drabbas av kardiovaskulära problem än andra idrottare, oberoende av steroidbruk. En styrkeatlet med förutsättningar för dessa problem, som börjar använda steroider, lär öka sin risk för kardiovaskulära sjukdomar rejält, även om den påverkan steroider i sig har på blodfetterna kanske inte är någon extrem riskfaktor för sådana sjukdomar.

Blodtryck
Det finns flera studier i vilka man har undersökt effekten av anabola steroider på blodtrycket. Några har inte visat några förändringar hos friska män. Andra har visat en ökning av antingen det systoliska eller diastoliska blodtrycket eller av båda. Effekterna på blodtrycket är dock oklara och de eventuella förändringar som sker, verkar i sådana fall vara relativt blygsamma och övergående efter att bruket av steroider upphör.

Benmassa, senor och bindvävnad
Hur anabola steroider påverkar benmassan är relativt väl undersökt. Man vet att bruk av testosteron och anabola steroider stimulerar endokondral benbildning, det vill säga nybildningen av benmassan som sker i broskvävnaden. Det är inte en negativ effekt, men det faktum att steroidbruk påskyndar tillslutningen av skelettets tillväxtzoner är det. Mekanismerna för – och djurdata på att så sker – är dokumenterade, men det verkar inte finnas faktiska rapporter på ungdomar som råkat ut för försämrad längdtillväxt av den orsaken. Förhoppningsvis indikerar det att bruket i så unga åldrar inte är tillräckligt utbrett för att det ska vara ett storskaligt problem i praktiken.

Det här gäller bara vid steroidbruk i puberteten, innan man växt färdigt, och vi kommer inte att gå in djupare på ämnet här.

Djurstudier visar att anabola steroider minskar kollagensyntesen i både muskulaturen och senorna samt skapar en degeneration av befintligt kollagen. Människodata som stödjer dessa djurdata saknas dock, och någon enstaka studie har till och med visat motsatsen vid höga doser av steroider. Ultraljudsundersökningar på användare av anabola steroider som slitit av senor, har inte visat på några kollagenförändringar som skulle kunna ligga bakom skadorna.

Den stora risken för senor och ligament ligger snarare i att musklerna mycket snabbt blir starkare, vilket möjliggör stora ökningar av belastningarna på kort tid. Eftersom senor och ligament inte stärks i samma takt eller utsträckning av steroidbruk, innebär det att man riskerar att slita av eller överanstränga dessa.

Psykiska effekter av steroidbruk
Ökad aggressivitet, humörsvängningar och irritabilitet har ofta kopplats till steroidbruk. Mer än hälften av alla steroidanvändare rapporterade i en studie att de upplevt ökad aggressivitet och att de tappar humöret lättare när de använder preparaten jämfört med när de inte gör det.

En annan studie, en välkonstruerad och dubbelblindad sådan, visade signifikant förhöjd aggressivitet och även indikationer på maniskhet efter 12 veckor med testosteroninjektioner, men bara hos några få deltagare. De flesta uppvisade få eller inga pyskiska förändringar och markanta förändringar av något slag sågs bara hos ett fåtal. Det verkar som om individer med anlag för aggressivitet får en förstärkt effekt av sin naturliga läggning av anabola steroider, medan majoriteten – som inte är överdrivet aggressiva av naturen – uppvisar blygsamma eller inga förändringar av humör och aggressivitet. Den påverkan man kan se verkar också upphöra när steroidbruket upphör.

En ökad aggressivitet är inte per automatik av ondo, utan kan till och med vara en fördel för idrottaren, om den manifesterar sig i samband med träningen och bara där.

Särskilda bieffekter hos kvinnor
Hos kvinnor är bieffekterna av steroidbruk på många sätt likadana som hos män, men den androgena (förmanligande) effekten medför naturligtvis en rad ytterligare oönskade bieffekter hos personer som inte är av manligt kön. Hos män kan redan existerande egenskaper förstärkas, men när samma påverkan sker hos kvinnor uppträder helt nya fenomen.

Kvinnliga steroidbrukare riskerar att drabbas av manlig kroppsbehåring och manligt håravfall på huvudet, en djupare, mer manlig röst, förstorad klitoris, förändrad menstruation, störd äggstocksfunktion och bröstvävnad som försvinner – för att nämna några bieffekter. Till skillnad från många bieffekter hos män, som är övergående eller försvinner om man upphör med steroidbruket, är merparten av de bieffekter som drabbar just kvinnor permanenta.

Övriga bieffekter – från manligt håravfall till akne
Manligt håravfall är en väldokumenterad bieffekt av steroidbruk, men en bieffekt som inte verkar vara så vanlig som ryktet kanske gör gällande. Det är förändringar av genuttryck som påverkar androgena receptorer i hårbottnen som ligger bakom mekanismerna, men det verkar främst vara personer som redan har anlag för håravfall och skallighet som kan drabbas.

Förändrad sexuell drift är den vanligaste effekten eller bieffekten av steroidbruk. I en studie rapporterade 6 av 10 steroidanvändare att de upplevt förändringar av sin sexdrift. Även om testosteron används inom sjukvården för att återställa normal sexuell funktion hos män med hypogonadism (för låg eller ingen produktion av könshormoner), har det inte samma effekt att tillföra extra testosteron om man redan har normala nivåer.

Anekdoter avslöjar att steroidanvändare ofta upplever en kraftigt förstärkt sexualdrift, särskilt i början av en kur, men det är inte något som riktigt stöds av medicinsk litteratur. Däremot finns det dokumenterade rapporter om försämrad libido efter en tids steroidbruk. Detta brukar dock återställas när (eller om, kanske ska tilläggas) testosteronnivåerna återgår till de normala efter avslutat bruk.

Tillför man testosteron utifrån sjunker den kroppsegna produktionen och testiklarna minskar i storlek inom loppet av några månader. Mängden sädesvätska kan minska och antalet aktiva spermier kan kraftigt reduceras eller helt elimineras på kort tid. Det innebär en kraftigt ökad risk för infertilitet. Den risken verkar dock vara reversibel, och fyra månader efter avslutat bruk av dopningspreparat brukar både spermieproduktionen och spermiekoncentrationen ha återgått till normala nivåer.

Gynekomasti är en onormal tillväxt av bröstkörtelvävnaden och en vanlig bieffekt av steroidbruk. I en studie uppgav nära 40 % att de drabbats av gynekomasti, och vid högre doser eller mer långvarigt bruk kan man räkna med att den siffran stiger ännu mer. Det beror på en obalans mellan östrogen och androgener eller på förhöjda nivåer av östrogen som resultat av aromatisering av cirkulerande testosteron. Det är ett ofarligt men oönskat tillstånd, som är synnerligen visuellt oattraktivt, särskilt vid låg kroppsfettprocent. Många kroppsbyggare använder antiöstrogena preparat för att motverka eller minska utvecklandet av gynekomasti, men har man väl utvecklat symptomen är kirurgi ofta det enda fungerande sättet att bli av med dem.

Akne som följd av anabola steroider kanske inte är en livshotande bieffekt, men kan vara både visuellt störande och en kraftfullt påverkande faktor på psykiskt välbefinnande. Runt hälften av alla användare av anabola steroider råkar ut för akne i någon omfattning, från enstaka kvisslor till omfattande och smärtsamma problem med bölder och fistlar. Som med mycket annat i sammanhanget är det i stor utsträckning de som redan har anlag för akne som drabbas värst.

Vad gör anabola steroider med hälsan på lång sikt?
Bruket av anabola steroider har varit en faktor inom idrotten i över 50 år. Sedan 1970- och 80-talen har det varit mycket omfattande och under senare årtionden har det spridits till grupper utanför idrotten, framför allt till män (och i mindre omfattning kvinnor) som tränar för att se bättre ut och för att bli starkare för sin egen skull, utan någon tanke på att tävla i framtiden.

Vid det här laget vet vi att långvarigt bruk av anabola steroider kan ge permanenta skador på organ och hormonsystem, samt att det finns kopplingar till ökad risk för depression och utvecklande av beroende av andra mediciner och droger. Man har observerat en fyra gånger så hög risk att dö i förtid hos styrkelyftare som använt anabola steroider jämfört med övriga befolkningen av samma ålder. Den medicinska litteraturen är dock mycket bristfällig när det gäller negativa hälsokonsekvenser på lång sikt och direkta orsakssamband hos användare av anabola steroider.

Höga doser är något som inte används under många årtionden av flertalet, utan endast under det fåtal år där man satsar som hårdast. Många av de eventuella akuta bieffekterna man riskerar att råka ut för är övergående och försvinner om och när man slutar med steroidbruket eller sänker doserna till ”underhållsnivåer”. Dessutom verkar de i stor utsträckning mest drabba individer som redan har genetiska förutsättningar att drabbas, som när det gäller håravfall och hjärtsjukdom.

Det är samtidigt värt att poängtera att majoriteten av dagens aktiva användare inte har nått medelåldern än, och därmed har inte eventuell hälsopåverkan hunnit manifestera sig. På 1960- och 70-talen var det främst hårt satsande elitidrottare som använde steroider, och många av dessa var renlevnadsmänniskor i övrigt. I en svensk studie uppgav 80 % av gamla elitidrottare att de aldrig använt några andra olagliga eller läkemedelsklassade preparat överhuvudtaget. Kanske deras i övrigt hälsosamma leverne och det faktum att de bara använde högre doser av anabola steroider under en begränsad tidsperiod, gjorde att de inte råkade ut för lika många och allvarliga hälsokonsekvenser som dagens användare riskerar att drabbas av när de blir äldre.

I dag är det mycket vanligare att man samtidigt använder en cocktail av andra mediciner och droger samtidigt. Dagens fokus bland massorna är mer på utseende än på prestation inom elitidrott. Det är inte helt ovanligt att man kombinerar anabola steroider med andra hormoner såsom insulin och tillväxthormon, med stimulantia som efedrin eller till och med amfetamin, med viktminskningspreparat som laxermedel och vätskedrivande substanser, med beta-agonister som clenbuterol och med smärtstillande mediciner och andra preparat med mer eller mindre kända hälsopåverkande effekter.

Kanske vi i framtiden kommer att se betydligt fler kroniska hälsoproblem och även dödsfall som kan knytas till dopning och anabola steroider, när dagens användare blir äldre? Ingen vet riktigt vad de doser som används i dag och inte sällan i kombination med andra droger och mediciner, egentligen gör med kroppen och hälsan på längre sikt.

Insulin och tillväxthormon, två preparat som ofta kombineras med anabola steroider
Två dopningsklassade preparat utöver anabola steroider som bör nämnas är insulin och tillväxthormon. Dessa används inom kroppsbyggning och styrkeidrott för att stimulera muskeltillväxten, förlora kroppsfett och för att stärka ledbrosk och bindväv.

Insulin i sig stimulerar inte muskeluppbyggnaden annat än vid extrema doser, men minskar nedbrytningen av muskelprotein. Insulin öppnar cellerna i både fettvävnad och muskulatur och slussar in näring i dessa. Rätt doserat och tajmat kan man maximera nyttan för muskelcellerna och minimera fettinlagringen, vilket gör insulin till ett mycket kraftfullt anabolt preparat för en kroppsbyggare. Fel doserat och feltajmat kan det, i bästa fall, innebära att man blir fet i stället för muskulös. I sämsta fall kan det leda till att man hamnar i koma och dör inom några minuter.

Testosteron och anabola steroider är inget man kan överdosera akut så att man dör omedelbart, men det kan man med insulin. Utan några stora marginaler att spela med. Den som funderar på insulindopning befinner sig förhoppningsvis på en helt annan nivå än vad de flesta som dopar sig gör – en nivå där det är mer eller mindre accepterat att det är vad som krävs för framgång. För den glade amatören lär riskerna vida överstiga eventuella fördelar.

Injektioner av tillväxthormon stimulerar den muskulära proteinsyntesen, men hos friska individer utan tillväxthormonstörningar har man inte sett att det leder till någon större muskeltillväxt i praktiken eller att det förstärker styrketräningens uppbyggande effekter. Det är dock ett mycket populärt preparat hos professionella kroppsbyggare, just därför att det effektivt ökar muskeluppbyggnaden.

Hur går det ihop? För det första är doserna man använt i kontrollerade studier inte jämförbara med vad kroppsbyggare använder. För det andra har man i studier använt tillväxthormon för sig, inte i kombination med andra preparat. Praktisk erfarenhet har visat kroppsbyggare och styrkeatleter att både anabola steroider och insulin har en synergistisk effekt med tillväxthormon. I kombination med dessa ger tillväxthormon en betydligt större muskeluppbyggande effekt än vad det gör isolerat.

Tillväxthormon är också kraftigt fettförbrännande, vilket är till nytta både vid bulk och deff. Genom att binda till somatropinreceptorer ökar det nivåerna av fria fettsyror i blodet, vilka då lättare används som bränsle. Anekdotiska bevis berättar att man kan äta mycket mer än vanligt med tillväxthormon, som en del av dopningsupplägget, och att mer av energin man äter verkar gå till musklerna i stället för att lagras som kroppsfett, vilket skulle vara till stor nytta under en uppbyggnadsperiod. Man kan dessutom lättare både öka i muskelmassa och minska i kroppsfett samtidigt, eftersom den ökade fettförbränningen beror på tillväxthormonet i sig, inte på ett kaloriunderskott med dess hämmande effekter på muskeltillväxten.

Bieffekterna man riskerar av tillväxthormondopning inkluderar karpaltunnelsyndrom, vätskeretention, akromegali, negativ påverkan på kolesterolnivåerna och insulinresistens – ett förstadium till diabetes.

Ett varningens finger
Ett antal gånger i den här artikeln har du läst om övergående bieffekter och bieffekter som bara drabbar individer med genetiska förutsättningar för att drabbas. Om du överväger att använda anabola steroider eller redan gör det: räkna med otrevliga bieffekter. Det är inte säkert att du råkar ut för dem, men om du har inställningen att det inte kommer hända dig, kommer du bli tagen på sängen när det händer.

Alla som funderar på att injicera främmande substanser i sina kroppar, bör vara medvetna om och förberedda på att det medför allvarliga risker och att något oväntat och obehagligt sannolikt kommer att hända. Risken finns också att man kommer tvingas fortsätta injicera resten av livet, om den kroppsegna produktionen av testosteron saboteras. I slutändan måste individen själv bedöma om effekterna nu är värda bieffekterna senare. Manipulerar du dina hormoner bör du räkna med att det händer något oförutsett förr eller senare.

Avslutande tankar
Dopning och anabola steroider är en del av idrotten och har blivit en del av den allmänna gymkulturen. På många fronter pågår det entusiastiska och påkostade försök att begränsa och minska den användningen. Beundransvärda initiativ, men ska man vara realistisk så existerar ”100 % ren idrott” och dopningsfria gym bara som en utopi. Möjligheten till en dopningsfri idrott är utan tvivel något att sträva efter, men oavsett vilka förbud och straff som finns och oavsett vilka skräckvisioner om hälsoeffekter som målas upp, kommer den som verkligen vill dopa sig att dopa sig.

Därför är det värdefullt att det finns objektiv information om vad som händer, för alla som väljer att ta den vägen. Från positiva effekter som en högpresterande kropp och förbättrad återhämning till den långa raden av möjliga bieffekter de riskerar att råka ut för.

Jag som skrivit artikeln är varken för eller emot dopning i sig. Jag skulle vilja se en dopningsfri idrott där alla tävlar på lika villkor, men jag har samtidigt svårt att se en realistisk möjlighet till något sådant inom en överskådlig framtid. Jag tycker också att en vuxen individ ska få ta ansvar för sin egen kropp. Vem fuskar man mot om man inte tävlar i en idrott där motståndarna åtminstone förväntas vara rena? Hälsokonsekvenser finns absolut, men borde inte cigaretter och alkohol också förbjudas i sådana fall? Otroligt många fler dör av rökning än av steroidbruk.

Jag har inte svaren på dessa frågor, men jag hoppas att den här artikeln har givit användbar information. Information för den som redan använder anabola steroider och kanske avskräcks av de potentiella hälsoriskerna eller kan vidta åtgärder för att minimera biverkningarna. Information för den som funderar på att börja använda anabola steroider och som förhoppningsvis har mer kunskap att basera ett sådant beslut på. Och inte minst information för den som är emot allt vad dopning heter och som med nyfunnen kunskap även kan informera andra om riskerna.

Finns det risker och hälsovådliga bieffekter med steroidbruk? Absolut.

Drabbas alla av dessa bieffekter? Nej.

Gener avgör inte bara hur väl man svarar på steroider, utan också vad och hur mycket man tål. Ett av problemenen är att du aldrig på förhand kan veta om du hör till de som kommer att drabbas av mer eller mindre allvarliga bieffekter. Vissa kan använda stora mängder dopningspreparat i årtionden utan att uppvisa några speciella negativa hälsokonsekvenser. Andra drabbas av oönskade bieffekter rätt omgående i samband med att de börjar använda anabola steroider eller andra dopningspreparat.

Oavsett vad du tycker om anabola steroider och användandet av dessa, både inom idrott och för personligt bruk, är det alltid en fördel att ha tillgång till opartisk information om det du diskuterar. Jag hoppas att den här artikeln har bidragit till belysa ett kontroversiellt ämne.
Order Now